...Okej. Jag kan inte direkt säga att jag tar sånt här på allvar, men att börja just den här mytomspunna dagen med ett tandläkarbesök tidigt på morgonen kanske inte är optimalt. Två hål, varav ett som tydligen behövde lagas, så förutom den högt älskade bananlacken fick jag även en remiss med en ny tandläkartid med mig hem! ... Och när bussen sedan står stilla på stationen och chaufförens något stressade röst i mikrofonen meddelar att "det är för lågt tryck i bussen, så därför kommer vi inte komma härifrån på ett tag" börjar man ju undra. Fredagen den trettonde.
Någonting måste det ju betyda att just den här fredagen sitter jag hemma och (försöker) plugga. Tack Gud, eller djävulen eller vem man nu ska skylla på. Tack för hål i tänderna och brännässlor och krig och cancer. Tack för försenade bussar och plugg och strumpor med hål i.
Haha okej... Jag är inte allt för seriös. För att faktum är att bakom sarkasmen finns äkta tacksamhet. Tacksamhet för kärlek och vitsippor och Håkan Hellström och kramar. Och fredagen den trettonde blir en turdag, precis som alla andra dagar vi får uppleva.