... Kan inte fatta att det redan är november...

Tiden går så fort.
Längtade så mycket efter hösten, och nu är den nästan redan förbi. De färgsprakande höstlöven börjar falla av träden och vintermörkret börjar närma sig..
Ibland känns det som om att man bara står och och ser på hur årstiderna ändras. Som en tom bänk vid en damm ser vi hur vattnet i dammen fryser till is. Hur löven på träden som omringar dammen blir gröna, gula och faller av. Vi ser dem slå ut på nytt, ser isen smälta igen. Och så fortsätter det.
Ibland måste vi påminna oss själva att sätta oss ned på bänken, stanna upp och njuta av stunden.
Njuta av höstkylan som biter tag i kinderna, njuta av den lövbeklädda marken, njuta av de tappra småfråglarnas sång och njuta av den bänk som ger oss möjlighet att sätta oss ner, stanna tiden för en kort stund och betrakta allt det underbara vi har omkring oss.