Matilda, Madeleine och hela huset











 
 


 




















 
Det bästa jag fick ut av genuskursen - två fina vänner som bjuder på morotssoppa en helt vanlig torsdagskväll i sitt stora, fina hus, som ligger nästan alldeles runt hörnet från mig. Efteråt gick vi och köpte godis, drack söderte, pratade feminism (förstås) och gjorde alla mentala ålder-tester vi kunde få upp i en enda google-sökning. 6, 16 & 30, tre själar med tre olika åldrar som kompletterar varandra ganska så jättebra.
 

Snö och genus













Nikon D7000 + 50 mm f1,4
(bild 2-5: + Nikon FM2 + Sigma 35-70mm f3,5)
 
Det snöar idag. Och jag vill helst inte lämna sängen, ännu mindre huset.
Har några projekt på gång här hemma, så jag håller igång här. Tränar, jobbar, fotar, äter, dricker. Grönt te med vaniljsmak, visade sig passa perfekt en dag som denna.
 
Men snart måste jag ändå ut i kylan. Jag skall säga hejdå till fina genus-klassen, som jag delat många givande diskussioner och föreläsningar med det senaste halvåret. Känns konstigt att det är slut nu.
Fast allt lever vidare. Så spännande att feminism-debattet bara verkar bli större och större. Inte minst sedan efter igår! WOW. Så häftig känsla att få vara en del av detta.

Nya Varvet

 
Allt blir bra. Allt är fint. Hösten och vintern känns härlig och ljus, så har det inte känts förut.
Kan hända, att det är för att jag får somna i rätt famn varje natt, och vakna upp till samma ansikte varje morgon.
Det får mig att känna mig hel och trygg, mitt i allt kaos.
 
Idag tog vi en promenad ned till nya varvet och klippan. Vattnet gör mig också glad. Och du. Perfekt kombo.
 

En utflykt

Idag hade jag ingen skola, så vi tog med cyklarna på en utflykt.
 
Axel ville till havet, så vi begav oss till Hovåsbadet.
 

San Diegotröjan matchade snyggt med varningsskylten.





Ljuset ute vid bryggan var galet. Så extremt vackert. Vi har dessutom en grej för bryggor, Axel och jag. För nästan exakt 2 år sedan träffades vi ensamma för första gången på en sådan.

Sen fick Axel fota mig.







 
Vi åt frallor med rostbiff, drack chokladmjölk och åt bullar. Sen cyklade vi hem, innan det blev för kallt, och jag cyklade vidare till jobbet. Nu sitter jag här nyduschad och mycket taggad inför imorgon. Den här veckan skall nämligen avslutas i Vallda Kyrka, tillsammans med några av världens allra bästa personer, som jag dessutom inte träffat på så himla länge!

Isabella & Xander

Igår hade vi finbesök härhemma.

Chubby bunny, senaste tillskottet i familjen, Xander Antonio.
 
Så mycket gos. Isabella, Xander och Valle.

Vi fick turas om att gosa med vår nya familjemedlem, medan Xander själv var ganska bekväm var han än befann sig.
 
Stor profil, liten profil.
 
Jag var glad för jag fick en gnuggis.
 
 

Listan. Nr 8:

Gå på loppis


En annan sak man inte får missa när man är på där är de gotländska loppmarknaderna.


Under diverse bilturer på ön utformade vi loppis-vision, snabba fötter på bromsen och kvicka händer vid ratten. DÄR, loppis! Sväng in!



 
Den här tyckte jag var lite rolig. Personen som suttit och broderat detta fina örngott hade uppenbarligen inte lika vild fantasi som jag, för jag ser bara ordet RAPE

Livet

 
 
Allting händer. Och jag är glad men kokt i huvudet. Njuter av sommaren och ledigheten. Sover mycket och spenderar nätterna för det mesta i mitt eget sällskap. Livet är bra nu.
Vet inte vad som händer sedan, men kan för första gången i mitt liv hantera det.
Livet är bra.

Andra kvällen, Sthlm

Andra kvällen: Pizzamys i Anna-Majs lägenhet.
Första riktiga värmen. Första riktiga sommarkvällen.
Lite bra musik i stereon och sedan ut på balkongen och se de sista strålarna värma upp de nyutsprungna trädkronorna.
Sommarens första riktiga.
 
 

Första timmarna i huvudstaden

Jag och Axel tog tåget till Stockholm.
Mest för att se oss runt lite. Little did we know att där skulle vi få möta våren, och hälsa på sommaren.


Resan avgick härifrån. Perrong 4 på centralen och ett försenat tåg.



Väl framme, dagen efter, drog vi runt på stadens gator. Från en secondhandbutik till en annan. Solen sken, värmen var nästan betryckande.


Så, helt plötsligt, började tunga droppar falla mellan solstrålarna. Vi trillade in under närmaste uteservering med tak och avnjöt en god sommarsallad.


Chevrésallad. Mm. Så. Gott.


Kompisen köpte en cola till mig. Vi satte oss ned och jag slurprade envist i mig den utan att öppna den helt och hållet för så är det godast. Det har Sara lärt mig.


Såhär nöjd vad jag efter första dagen. Massa påsar med massa roliga saker.
Byxor, skjortor, CD-skivor, strumpor....
 
 
Mina inlägg brukar vanligtvis inte se ut såhär. Säg gärna vad ni tycker om denna utformningen.
Pus
 

Jag har drivit från stigberget

Ingen missade väl vårens intrång igår?
Vi firade den i solen med en LP, en signering och ett handslag med finaste Håkan.


Lisa & Linnea
 
These bad boys hade kommit dit tidigare och hamnade längre fram i den meterlånga kön som slutade någonstans nedanför sjöfarsmuseets entré.
 
Just precis här snurrade allting. Det var så overkligt att se honom på riktigt, så nära. Titta in i hans ögon, slänga ur sig några nervösa, impulsiva ord, ta honom i hand. Tänk att han som är så verklig och mänsklig skriver så magiska och overkligt vackra ord.
 
Efteråt var vi höga på lycka, och jag, alldeles skakig i hela kroppen. Haha. Malin var också väldigt glad för sin signerade skiva.

Jag och Linnea tog en sväng förbi Hugos lägenhet. Finaste lilla stället i Vasa, med världens mysigaste bakgård som vi blev helt förälskade i.
Efter det drog vidare längst avenyn som fick se solens sista strålar, för att sedan ta tåget hem.
Bästa starten på våren någonsin tror jag nästan. Önskar att du fick uppleva det med mig, älskade.

Det tog så lång tid att bli ung

 
Håkan släppte sitt album igår.
Jag somnade i Axels säng efter att ha väckt honom ett antal gånger. Buffat på honom, och förklarat att "jag kan inte sova". Ibland är det bästa med honom att få vara liten i hans sällskap. Hade för mycket att tänka på, som jag inte kunde reda ut. Hans trygghet gav mig lugn.
 
Alldeles nyss kollade jag igenom lite gamla bilder. För att ha inför student osv. Fotade av några favoriter.
 
Här är alltså jag. En liten Ella, iklädd sin absoluta favoritklänning, poserandes framför mammas kamera. Då var jag liten. Nu är jag stor.
 
Det är enkelt att bli någon annan, jag är fortfarande samma.

Lustig sak

 
Lustig bror jag har. Mmm.
Var ledig idag, men gav mig in till stan för att träffa Axel och jobba. Satt på en hård bänk i Hvitfeldtskas tomma korridorer i 50 min, för att sedan träffa Axel, ta en vagn till Majorna, och städa i en timme. Att jag var ganska trött när jag väl kom hem igen kanske jag inte ens behöver nämna.
Men när jag öppnade dörren möttes jag av denna, stående på hallgolvet.
 
För tidigare idag hade jag smsat Valle.
"Är du hemma? Har min klänning kommit ännu?"
"Nej, det var bara saker till mamma", hade han svarat.
Och mitt humör hade sjunkt ytterligare eftersom att jag enligt ASOS skulle fått den senast idag.
 
Ja, ni kan väl slå ihop 1 och 1 och förstå vad bilden skall föreställa.
Som sagt. Lustig sak, den där.
Och vad gället klänningen. PER-FREAKING-FEKT

Deeper down

 
Finns nästan inget finare än ett bad i morgonljuset. Ljuset som speglas genom vattnet. Ljuset som ger avtryck i botten av karet och lägger sig försiktigt över den tunna, ljusa huden som för första gången sedan höstens intrång får smaka på dess strålar.
 
Jag hade kunnat skriva grymma erotiska noveller. Det kanske är det jag skall göra?
 
Nej. Känner egentligen inte för att vara poetisk idag. Vill bara lyssna på snabb musik med skrikande röster som sjunger om hur allt egentligen är. Inga vackra ord om vackra saker.
Gärna på grov göteborska á la Håkan Hellström eller Alice B. Ja, tack.
 

I den här staden

 
Gårdagen avslutades aldrig.
Vi gick från klubb till nästa klubb och trillade in på Jazzhuset. Bara du och jag och Göteborgsnatten. Ungdomen och friheten och lyckan och ruset och skratten. Alice B spelade och det tog långt in i hjärtat. Vi möttes på järntorget och sen åkte vi hem för att sova.
Morgonen efter satt jag själv, längst bak i bussen och rördes till tårar av livets vackra och livets fula och musiken som gör känslorna verkliga.

Den senaste tiden


December har börjat. Snön har kommit, och jag har blivit 18.
Den senaste veckan har varit full av äventyr.
Känns skönt att ha återfått lusten att skriva igen och redigera bilder. Det kommer och går rätt frekvent verkar det som. Sånt är livet.
Jag vill att ni skall veta att när ni inte hittar mig här kan ni alltid besöka min tumblr:

ellwis.tumblr.com

... som jag uppdaterar hela tiden. Den har kommit att bli mitt uttryck för kreativitet det senaste, och det är skönt. Men bloggen kommer i andra hand. Nu väntar julen och vintern och sedan allt det där andra.
Jag skall äta lussekatt och sedan sova. Godnatt.

Ett år



Ett år.

Jag älskar dig.

460 nya RAW-filer


460 nya RAW-filer vilar nu på min hårddisk.
Ungefär 9 GB bilder som nu skall sållas, redigeras och sedan bli ett mode-reportage i vår PA-tidning.
Är så taggad!! Whoopie!

Två kassar fulla




Idag kom fick vi äntligen lånat kläder från myrorna. Två stora kassar fulla med andra-hands-godsaker drog vi med oss hem! ... Och en T-shirt, som ska vara med i reportaget, men som jag inte kunde motstå. Den blev min för 65 kr. Hehe..
Nu ska jag äta kladdkaka.
Adjö.

Saxofon på en buss & Onsdagar


Jag var ute i skogen igår.
Idag har jag varit fikat. Åkte hem tidigare från Buffeln för att plugga matte och mötte min kompis lillebror på bussen (Anna, jag vet att du läser). Han spelade en beatles-sång på sin saxofon och busschauffören blängde surt på oss.
Imorgon är det onsdag. Härliga onsdag som är härlig för en alldeles speciell orsak. När man har klarat sig dit, är det bara lika många dagar kvar. Till helgen. Och helgen betyder mer än någonsin för mig just nu. Du vet varför.

Och plötsligt hamnar man väl under en spårvagn för Vasastan är som Chinatown


Idag har varit en så fin dag.
Vi har inte haft några lektioner, solen har skinit (ha! fin böjning), och framför allt har vi fått tillstånd att låna kläder av Myrorna Göteborg till vårt projektarbete. Det är bara så bra! Och så har jag fått pussar och så har jag kommit en bra bit på helgens väntande plugg.
Så allt är bra. Bra bra bra. SÅ bra.

Tidigare inlägg
ellwis bild & foto.
Ella Wirstad, 19, Göteborg.
Skriver om livet. Om vad som finns på insidan och fotograferar det som syns på utsidan. Om att vara precis som alla andra men ändå helt unik. Om gamla secondhand-plagg, mumin, nittiotal och hipstermusik. Hoppas att du gillar det.

Kontakta mig
Följ mig
Ställ en fråga

RSS 2.0 bloglovin